Kvalitetsjusterade levnadsår, eller QALYs, har använts som mått på människors välmående och som effektmått inom hälso- och sjukvården under decennier. I en ny rapport analyseras och diskuteras om QALYs är den optimala ansatsen för att mäta och beskriva vårdens effekter.Hälso- och sjukvårdens resurser är ändliga och för att använda resurserna på bästa sätt är prioriteringar nödvändiga. Som underlag för prioriteringar görs allt fler hälsoekonomiska utvärderingar där kostnader för olika behandlingar ställs mot de positiva effekterna på hälsa och livskvalitet. Dessa effekter uttrycks vanligen som QALYs och resultatet av en utvärdering uttrycks som kostnad per vunnen QALY. Det är dock inte självklart vad en QALY står för då den kan mätas och räknas fram på flera olika sätt.Rapporten ”QALY som effektmått inom vården – möjligheter och begränsningar” har arbetats fram av CMT, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, vid Linköpings universitet.CMT-rapporten ger en kort introduktion till begreppet QALY med avseende på bakomliggande teori och syftet med QALY-ansatsen. Huvudsyftet med rapporten är att på utvalda områden genomföra fördjupningar och föra diskussioner om bakomliggande teori, metodologiska överväganden och alternativa tillvägagångssätt. Fokus ligger på frågor som ansetts extra intressanta och ett viktigt syfte har varit att identifiera intressanta och relevanta frågor för vidare forskning. Exempel på frågor som lyfts fram i rapporten är perspektivval vid värdering av QALY-vikter, jämförelse av olika metoder för mätning av QALY-vikter, samt hur man kan mäta QALY-vikter vid temporära tillstånd och tillstånd som är värre än döden. Vidare diskuteras alternativa teoretiska utgångspunkter, hur QALY-ansatsen förhåller sig till rättvispreferenser, samt om den numera tämligen omfattande forskningen om lycka kan erbjuda ett alternativ till QALY-ansatsen. Slutligen linjeras ett antal möjliga frågeställningar för vidare forskning upp.Upplevelsen av rättvisa är viktigt när det gäller QALY då dess ansats syftar till att fördela sjukvårdsresurser. Tar man inte hänsyn till rättviseaspekten är förutsättningarna dåliga för QALY att fungera som vägledande vid prioriteringsbeslut. Prioriteringscentrums Gustav Tinghög skriver ett kapitel om just QALY och rättvisa i rapporten.
